Nyheter/Branschinfo
Korta barriärer – nu tar vi projektet i mål!
Den som behöver en kort barriär för att skydda ett vägarbete i stadsmiljö eller på andra ställen där det är ont om utrymme har idag inget att välja på. Det finns inga lämpliga skyddsanordningar med testade egenskaper att tillgå, men nu ser vi ljuset i tunneln! SBSV har sedan tidigare tagit fram ett färdigt förslag till metodbeskrivning för att testa barriärer i lägre hastigheter än de som gäller i europastandarden EN 1317. Något som skulle öppna för att kunna ha betydligt kortare barriärer än dagens. Metodbeskrivningen hanterar också andra former är bara raka, t ex halvcirkelformade eller t o m helt inhägnande. Förslaget låg klart och presenterades för Trafikverket, som var uppdragsgivare, för ca 2 år sedan men därefter har utvecklingen tyvärr stannat av. De praktiska kollisonstester som behövs för att verifiera att teori och praktik stämmer överens har inte kunnat genomföras då finansiering saknats och Trafikverket inte ser samma nytta med korta barriärer som en kommunal väghållare. Bristen på utrymme i stadsmiljö gör att man tvingas använda längsgående barriärelement på sätt som de inte är avsedda för. Vad som händer vid en kollision med barriären är det ingen som kan förutse och olycksrisken uppenbar.
Viktigt beslut på SAK* årsmöte i Stockholm den 6-7 februari
SBSV har länge haft ett bra samarbete med SAK och under årsmötet i Stockholm, där ett 50-tal kommunrepresentanter deltog, fattades ett viktigt och glädjande principbeslut. Finansieringen ser nu ut att var löst genom att några större kommuner med Göteborg i spetsen går in och tillsammans med medel som SBSV skjuter till ska projektet kunna slutföras! Att projektet slutförs innebär däremot inte att det med automatik förverkligas i forma av testade och godkända skyddsanordningar som ställs ut på vägarna. För att det ska utvecklas produkter enligt de testmetoder och den klassning som finns i metodbeskrivningen så måste det också finnas en marknad. Finansieringen kommer därför att kopplas till en avsiktsförklaring där medverkande kommuner också kommer att efterfråga dessa skyddsanordningar. Planeringen för slutfasen på detta viktiga projektet inleds nu, och ska man redan våga gissa så har vi betydligt säkrare vägarbetsplatser i våra städer om mindre än 2 år!
* SAK står för Säkerhet vid Arbete på Kommunala vägar, se www.gatuforum.se
APV Praktik, Steg 2.3 utbildning, Temporära skyddsanordningar
Trots tuffa vinterförhållanden under den första kursen blev den väl emottagen av engagerade deltagare.
Nu är vi igång!
En av de få arbetsuppgifterna där Trafikverket numera kräver utbildningsbevis är för montage av temporära längsgående skyddsanordningar. Kravet gäller den som leder och styr arbetet med montaget och är ett nytt krav sedan årsskiftet som gradvis kommer in då upphandlingar görs. SBSV har de senaste månaderna arbetat med utformningen av utbildningen och iordningställande av barriärer av olika fabrikat.
Den 30 januari var det dags den allra första utbildningen i Rosersberg. Kursen var avsedd som en verklig test av både teoriavsnitt, praktik och kunskapsprov för att utvärdera, justera och finslipa inför de kommande utbildningarna. Just nu planeras för kurser även i Ängelholm, Göteborg och Sundsvall samt givetvis fler i Rosersberg (som ligger på taxiavstånd från Arlanda). Redan nu har vi satt datumen för två kommande utbildningar i Stockholm, den 7 mars och den 2 april. Här kan du läsa mer om dem. Det går även att maila till info@sbsv.se och för att bli med på distributionslistan för all kursinformation.
Även om APV-praktik riktar sig till den som leder montage av tillfälliga längsgående skyddsanordningar, så rekommenderas den för all personal som ska arbeta med montage (steg 1.3 och 2.2) samt kontrollera eller fatta beslut (steg 3) om temporära skyddsanordningar på en vägarbetsplats. Branschen har även fattat beslut om att lägga in utbildning på tvärgående skydd samtidigt då vi anser att det är minst lika viktigt att dessa ställs upp och används korrekt.
Längsgående skyddsanordningar har länge legat i topp vad gäller andel anmärkningar vid arbetsplatskontroller, över 70%! Nu siktar vi på att verkligen göra något åt problemet som samtidigt ger väsentligt bättre säkerhet för både trafikanter och vägarbetspersonal.
SBSV vill rikta ett stort tack till de företag som bidrar med skyddsanordningar och instruktörer till utbildningarna!
Trafikverkets nya kompetenskrav och nya kontaktperson
Sedan årsskiftet har Trafikverket ändrat kompetenskraven för Arbete på väg. Trafikverket har successivt gått ifrån att ställa utbildningskrav till att nu mest fokusera på kompetenskrav. Det finns dock ett konkret utbildningskrav krav, vilket är montage av längsgående skyddsanordningar. Fredrik Nilsson är nytillträdd på Trafikverket för att arbeta med och samordna de nya kompetenskraven, vilka gäller Arbete på väg (APV) i upphandlad verksamhet inom entreprenad och projekteringstjänster.
– Att arbeta på vägen är farligt, och olyckorna är alldeles för många. Vi vill göra det vi kan för att minska detta. Vi tror att det är rätt att ställa krav på kompetens vid Arbete På Väg snarare än utbildningskrav. Detta för att tydliggöra att ansvaret för att en person har rätt kompetens ligger på arbetsgivaren men också för att ge arbetsgivaren större frihet i att själv bedöma vilket behov av kompetensutveckling hans/hennes personal behöver, säger Fredrik.
Fredrik har tidigare arbetat med APV-frågor på Vägverket samt har flera års erfarenhet som kompetensutvecklingschef på Sandvik SMC. Hans önskan är att Trafikverket ska styra tillräckligt mycket men lämna utrymme för att branschen gemensamt kan arbeta mot bästa möjliga lösning.
– Jag är lika ny i regelverket som regelverket är gammalt, vilket innebär att jag fortfarande har mycket att läsa in mig på och förstå. Trafikverket samverkar med SBSV där målsättningen är att tillsammans hitta rätt efterlevnad av det nya regelverket och definiera vad det innebär i praktiken, fortsätter Fredrik.
Just nu är Fredrik ensam ansvarig för kompetenskrav inom APV på Trafikverket. Hans ambition är att Trafikverket och branschen ska hitta ett bra samarbete där Trafikverket sätter upp ett fungerade ramverk för branschen. Där den gemensamma målsättningen är att skapa en säker och trygg vägmiljö för de som jobbar på vägen men också för de trafikanter som passerar.
– Det är en hel del att läsa in sig på nu i början. Därför vill jag uppmana till att i första hand läsa på Trafikverkets hemsida, där det finns information om kompetenskrav, övergångsregler, FAQ, etc och i andra hand maila mig vid frågor och funderingar, så ska jag försöka svara så gott jag kan. Hela kravdokumentet är nytt från nyår, och det finns en del otydligheter att förtydliga. Det är viktigt att komma ihåg att vi alla vill samma sak, skapa en tryggare trafikmiljö på våra vägar. Vi arbetar mot samma mål, tillsammans, avslutar Fredrik.
Noterat beträffande ”SIK-certifiering”
I kontakterna med Trafikverket har framkommit att begreppet SIK, Skandinavisk Infrastrukturkompetens, tas bort som benämning vid extern kommunikation. Kan dock leva kvar internt inom verket. Vilken officiell benämning som ersätter ”SIK” är inte klart. Proven hos Trafikverkets förarprovskontor för att fortsätter som tidigare för att bli certifierad, men nu enligt de nya kompetensstegen. /Göran Fredriksson
Nyhet! Svensk standard för trafikanordningar anpassade för oskyddade trafikanter
Nu startar ett arbete för att skapa svensk standard inom området trafikanordningar (TA) för oskyddade trafikanter. Målsättningen är att med en bred förankring skapa standarder som bland annat väghållare, tillverkare med flera kan förhålla sig till.
Fler och fler oskyddade trafikanter
Oskyddade trafikanter ökar i antal i städerna. Framför allt har antalet cyklister ökat och därmed också kraven på en trafikmiljö utformad med hänsyn till denna trafikantgrupp. Trycket på förbättringar är stort, inte bara i Sverige.
Ett antal intressenter har samlats kring behovet av en gemensam standard för trafikanordningar avsedda för oskyddade trafikanter på initiativ av Stockholm stad och SBSV.
Det finns idag ingen svensk eller internationell (ISO/CEN) standard för dessa trafikanordningar och med det breda intresset för deltagande vill SIS starta upp ett arbete med att ta fram en svensk standard.
Vi har haft ett uppstartsmöte och en grupp är bildad och arbetet har startat. För mer information och deltagande kontakta:
Ann-Sofie Sjöblom, 08-555 520 35, ann-sofie.sjoblom@sis.se eller Peter Claeson, 08-555 521 21, peter.claeson@sis.se
APV-praktik tung avstängning – utbildning för montörer och arbetsledare
SBSV tar nu initiativ till nystart av praktikutbildningen för montage av så kallat tungt skydd vid vägarbetsplatser.
Anmärkningar på längsgående energiupptagande skydd, vanligen kallat barriärer, ligger ständigt i topp i Trafikverkets statistik över avvikelser vid APV-inspektioner (APV, Arbete På Väg). Uppenbarligen har det sätt på vilket man skaffat sig kunskap om montage och förståelse för anordningarnas funktion, inte varit tillräckligt bra. I Trafikverkets regelverk för APV är ännu inte utbildning och kompetensbevis för montörer tydligt kravställt, vilket tråkigt nog bidrar till ett svalt intresse att tillägna sig kunskap inom området. Så borde inte vara fallet då det handlar om en central del av säkerheten för alla som befinner sig på en vägarbetsplats eller kör förbi!
En endags utbildning med avslutande prov, där teori och praktik varvades startades 2014 av Svenska Väg- och Broräckesföreningen. Den tas nu över och kommer att drivas av SBSV då vi ser att förbättringar måste till – och ökad kunskap är centralt om vi ska nå dit.
SBSV kommer att göra vissa förändringar och kompletteringar av utbildningens upplägg och innehåll. Vi siktar på att kunna genomföra ett första utbildningstillfälle i Ängelholm innan året är slut. Erfarenheterna därifrån kommer väl till pass inför 2018 då APV-praktik tung avstängning ska kunna erbjudas på flera platser i landet.
Lättare att följa ”Arbete på väg” på Trafikverkets hemsida
Trafikverket ser nu över och förändrar strukturen på ”Arbete på väg” på hemsidan, vilket sker löpande. Det finns en bestämd struktur och design som ska följas och hur mycket som kan förändras från dagens utseende återstår att se.
Trafikverket kommer bland annat att förändra så att det blir lättare att hitta relevanta tillståndsbeslut efter typ, till exempel samla alla TMA beslut på ett ställe.
Tillsvidare hittar man som vanligt tillståndsbesluten på temporära produkter och andra typer av APV-beslut som t ex den nya ”Kravspecifikationen för temporära bullerskärmar” här.
Jan Backman
Trafikverket, Utredare materialfrågor APV
Vägarbetsgult – ett sätt att öka säkerheten
SBSVs kommitté Varna & Vägled arbetar för att få fram en unik färg på alla reflexer som används vid vägarbeten. För att skapa en tydlig särprägel och skicka en lätt igenkännbar signal till trafikanter att här krävs extra uppmärksamhet. Vi väntar nu på beslut i den Europeiska standardiseringskommittén där man definierar nyansen på vägarbetsgult. Den kan bäst beskrivas som en limegul ton.
Trafikverket är positiv men hänvisar till transportstyrelsen för godkännande. Förhoppningsvis kan Transportstyrelsen ge tillstånd för försöksverksamhet redan under 2017 så att vi snabbt kan få fram en utvärdering i en realistisk situation.
Dags att se över permanenta vägmärken
Många av våra medlemmar arbetar, på ett eller annat sätt, med permanenta vägmärken. Eftersom Trafikverket föredrar att tala med en branschorganisation tog vi på oss uppdraget att se över den senaste utgåvan av VGU, Vägar och gators utformning, som är från 2015. Trafikverket vill ha SBSVs synpunkter för att säkerställa att regelverket speglar verkligheten och borgar för säker vägvisning.
SBSV kommer också att få lämna synpunkter på kommande studier som Trafikverket planerar att låta VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) genomföra.
Förhoppningsvis innebär detta att SBSV kommer att kunna erbjuda utbildningar för vägmärkesmontage för medlemmarna.
Jonas Forsvall
Sammankallande kommittén Varna och Vägleda
Äntligen på g! Metodbeskrivning för test av korta barriärlängder
Vid vägarbete i trånga trafikmiljöer och vid komplexa trafikflöden som i korsningar eller rondeller saknas ofta avstängningsmaterial som har testats och godkänts för den aktuella uppgiften. Anledningen är fysiska begränsningar på platsen som gör att tillgängliga produkter för tung avstängning inte kan monteras enligt tillverkarens instruktioner
En vanlig begränsning är att det inte går att montera minsta längd på en längsgående barriär för att denna ska få fullgod funktion. Med minsta längd avses vanligen den längd som barriären hade vid kollisionsprov enligt standarden SS-EN 1317-2 då dess deklarerade egenskaper fastställdes. Entreprenören tvingas då hitta på en egen, ”otillåten” lösning. Vare sig beställare eller utförare vet om, eller hur den kommer att fungera vid en eventuell påkörning.
Varför har denna situation uppstått?
Orsaken står till största delen att finna i de kollisionsprov som föreskrivs i SS-EN 1317 där både hastigheter och vinklar gör att kollisionsenergin blir hög och korrekt funktion är svår att uppnå utan att barriären har en längd runt 50 m eller mer. Alla (nu kända) barriärer har dessutom testats monterade i en rak linje. Barriärer med deklarerade egenskaper testade i någon annan uppställning som t ex en båge, vinkel eller inhägnad saknas. I verklig miljö finns däremot ofta behov av att ställa barriären i någon av dessa former – vilket också görs varvid en falsk säkerhet skapas.
Exempel på en uppställning i form av en inhägnad. Långt från de förhållanden den CE-märkta barriären i kapacitetsklass N2 testats för.
Metodbeskrivning tas fram på uppdrag av Trafikverket med målet att skapa möjligheter att ta fram testade barriärer med deklarerade egenskaper som en beställare kan föreskriva där sådana idag saknas. Barriärer som passar även i miljöer där tillgänglig längd kanske bara är 10 m eller man måste ställa upp avstängningen i vinkel, vid t ex en korsning.
De föreslagna hastigheterna vid kollisionsprov, 50 resp 70 km/h, är lägre än de som gäller för kollisionsprov enligt SS-EN 1317-2, därför att de är mer realistiska hastigheter i de miljöer där barriärerna är tänkta att användas.
Vägarbetarnas säkerhet inom arbetsområdet är central men även skaderisk för de som färdas i påkörande fordon föreslås bli uppmätt. Till skillnad från SS-EN 1317-2, föreslås i metodbeskrivningen att krav formuleras på förlåtande utformning av skyddsanordningarna med tanke på oskyddade trafikanter.
Förhoppningsvis kommer metodbeskrivningen ut i en remissutgåva under våren med målet att ha den fastställd under året. Behovet är stort!
En kort sammanfattning av syftet med metodbeskrivningen kan sägas vara att:
– Kunna ta fram barriärer med deklarerade egenskaper som kan erbjudas beställare och byggentreprenör att använda i trånga trafikmiljöer där sådana skyddsanordningar idag saknas.
Två exempel på användande av barriärelement på ett sätt som de absolut inte är testade för. Verkliga exempel är tyvärr alltför lätta att finna.