Nyheter/Branschinfo
Vill du se föredragen från konferensen 2019?
Den 11 december anordnade SBSV, tillsamans med SVBRF, konferensen Säkrare trafikmiljö för trafikanter och vägarbetare. Kunde du inte deltaga eller vill se föredragen igen kan du göra det på länken nedan.
Ladda ner alla presentationer – klicka här:
Förbättring av befintliga räcken som trafiksäkerhetsåtgärd – Trafikverket, Mats Pettersson
Ny VGU och TRVKApv 2020 – Trafikverket, Kenny Dolleris, Elisabeth Lunman
Föreningen Samverkan för noll olyckor i byggbranschen – Håll Nollan, Ulrika Dolietis
Exempel på Trafikverkets digitalisering – Trafikverket, Johnny Svedlund
Regeringsuppdraget, Säkerhet vid vägarbeten – Transportstyrelsen, Lars Hammar
Ingen ska behöva dö eller skadas på jobbet – Arbetsmiljöverket, Torbjörn Stenbeck
Innovation for Erecting Barriers in Inadequate Soil Conditions – RPS, Irland, Rowan O’Callaghan
Ny sammanställning
Uppdaterad 200605
En aktuell sammanställning och tolkning av författningar och regelverk inom Arbete På Väg, APV.
Nyhet! Svensk standard för trafikanordningar anpassade för oskyddade trafikanter
Nu startar ett arbete för att skapa svensk standard inom området trafikanordningar (TA) för oskyddade trafikanter. Målsättningen är att med en bred förankring skapa standarder som bland annat väghållare, tillverkare med flera kan förhålla sig till.
Fler och fler oskyddade trafikanter
Oskyddade trafikanter ökar i antal i städerna. Framför allt har antalet cyklister ökat och därmed också kraven på en trafikmiljö utformad med hänsyn till denna trafikantgrupp. Trycket på förbättringar är stort, inte bara i Sverige.
Ett antal intressenter har samlats kring behovet av en gemensam standard för trafikanordningar avsedda för oskyddade trafikanter på initiativ av Stockholm stad och SBSV.
Det finns idag ingen svensk eller internationell (ISO/CEN) standard för dessa trafikanordningar och med det breda intresset för deltagande vill SIS starta upp ett arbete med att ta fram en svensk standard.
Vi har haft ett uppstartsmöte och en grupp är bildad och arbetet har startat. För mer information och deltagande kontakta:
Ann-Sofie Sjöblom, 08-555 520 35, ann-sofie.sjoblom@sis.se eller Peter Claeson, 08-555 521 21, peter.claeson@sis.se
APV-praktik tung avstängning – utbildning för montörer och arbetsledare
SBSV tar nu initiativ till nystart av praktikutbildningen för montage av så kallat tungt skydd vid vägarbetsplatser.
Anmärkningar på längsgående energiupptagande skydd, vanligen kallat barriärer, ligger ständigt i topp i Trafikverkets statistik över avvikelser vid APV-inspektioner (APV, Arbete På Väg). Uppenbarligen har det sätt på vilket man skaffat sig kunskap om montage och förståelse för anordningarnas funktion, inte varit tillräckligt bra. I Trafikverkets regelverk för APV är ännu inte utbildning och kompetensbevis för montörer tydligt kravställt, vilket tråkigt nog bidrar till ett svalt intresse att tillägna sig kunskap inom området. Så borde inte vara fallet då det handlar om en central del av säkerheten för alla som befinner sig på en vägarbetsplats eller kör förbi!
En endags utbildning med avslutande prov, där teori och praktik varvades startades 2014 av Svenska Väg- och Broräckesföreningen. Den tas nu över och kommer att drivas av SBSV då vi ser att förbättringar måste till – och ökad kunskap är centralt om vi ska nå dit.
SBSV kommer att göra vissa förändringar och kompletteringar av utbildningens upplägg och innehåll. Vi siktar på att kunna genomföra ett första utbildningstillfälle i Ängelholm innan året är slut. Erfarenheterna därifrån kommer väl till pass inför 2018 då APV-praktik tung avstängning ska kunna erbjudas på flera platser i landet.
Lättare att följa ”Arbete på väg” på Trafikverkets hemsida
Trafikverket ser nu över och förändrar strukturen på ”Arbete på väg” på hemsidan, vilket sker löpande. Det finns en bestämd struktur och design som ska följas och hur mycket som kan förändras från dagens utseende återstår att se.
Trafikverket kommer bland annat att förändra så att det blir lättare att hitta relevanta tillståndsbeslut efter typ, till exempel samla alla TMA beslut på ett ställe.
Tillsvidare hittar man som vanligt tillståndsbesluten på temporära produkter och andra typer av APV-beslut som t ex den nya ”Kravspecifikationen för temporära bullerskärmar” här.
Jan Backman
Trafikverket, Utredare materialfrågor APV
Vägarbetsgult – ett sätt att öka säkerheten
SBSVs kommitté Varna & Vägled arbetar för att få fram en unik färg på alla reflexer som används vid vägarbeten. För att skapa en tydlig särprägel och skicka en lätt igenkännbar signal till trafikanter att här krävs extra uppmärksamhet. Vi väntar nu på beslut i den Europeiska standardiseringskommittén där man definierar nyansen på vägarbetsgult. Den kan bäst beskrivas som en limegul ton.
Trafikverket är positiv men hänvisar till transportstyrelsen för godkännande. Förhoppningsvis kan Transportstyrelsen ge tillstånd för försöksverksamhet redan under 2017 så att vi snabbt kan få fram en utvärdering i en realistisk situation.
Dags att se över permanenta vägmärken
Många av våra medlemmar arbetar, på ett eller annat sätt, med permanenta vägmärken. Eftersom Trafikverket föredrar att tala med en branschorganisation tog vi på oss uppdraget att se över den senaste utgåvan av VGU, Vägar och gators utformning, som är från 2015. Trafikverket vill ha SBSVs synpunkter för att säkerställa att regelverket speglar verkligheten och borgar för säker vägvisning.
SBSV kommer också att få lämna synpunkter på kommande studier som Trafikverket planerar att låta VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) genomföra.
Förhoppningsvis innebär detta att SBSV kommer att kunna erbjuda utbildningar för vägmärkesmontage för medlemmarna.
Jonas Forsvall
Sammankallande kommittén Varna och Vägleda
Äntligen på g! Metodbeskrivning för test av korta barriärlängder
Vid vägarbete i trånga trafikmiljöer och vid komplexa trafikflöden som i korsningar eller rondeller saknas ofta avstängningsmaterial som har testats och godkänts för den aktuella uppgiften. Anledningen är fysiska begränsningar på platsen som gör att tillgängliga produkter för tung avstängning inte kan monteras enligt tillverkarens instruktioner
En vanlig begränsning är att det inte går att montera minsta längd på en längsgående barriär för att denna ska få fullgod funktion. Med minsta längd avses vanligen den längd som barriären hade vid kollisionsprov enligt standarden SS-EN 1317-2 då dess deklarerade egenskaper fastställdes. Entreprenören tvingas då hitta på en egen, ”otillåten” lösning. Vare sig beställare eller utförare vet om, eller hur den kommer att fungera vid en eventuell påkörning.
Varför har denna situation uppstått?
Orsaken står till största delen att finna i de kollisionsprov som föreskrivs i SS-EN 1317 där både hastigheter och vinklar gör att kollisionsenergin blir hög och korrekt funktion är svår att uppnå utan att barriären har en längd runt 50 m eller mer. Alla (nu kända) barriärer har dessutom testats monterade i en rak linje. Barriärer med deklarerade egenskaper testade i någon annan uppställning som t ex en båge, vinkel eller inhägnad saknas. I verklig miljö finns däremot ofta behov av att ställa barriären i någon av dessa former – vilket också görs varvid en falsk säkerhet skapas.
Exempel på en uppställning i form av en inhägnad. Långt från de förhållanden den CE-märkta barriären i kapacitetsklass N2 testats för.
Metodbeskrivning tas fram på uppdrag av Trafikverket med målet att skapa möjligheter att ta fram testade barriärer med deklarerade egenskaper som en beställare kan föreskriva där sådana idag saknas. Barriärer som passar även i miljöer där tillgänglig längd kanske bara är 10 m eller man måste ställa upp avstängningen i vinkel, vid t ex en korsning.
De föreslagna hastigheterna vid kollisionsprov, 50 resp 70 km/h, är lägre än de som gäller för kollisionsprov enligt SS-EN 1317-2, därför att de är mer realistiska hastigheter i de miljöer där barriärerna är tänkta att användas.
Vägarbetarnas säkerhet inom arbetsområdet är central men även skaderisk för de som färdas i påkörande fordon föreslås bli uppmätt. Till skillnad från SS-EN 1317-2, föreslås i metodbeskrivningen att krav formuleras på förlåtande utformning av skyddsanordningarna med tanke på oskyddade trafikanter.
Förhoppningsvis kommer metodbeskrivningen ut i en remissutgåva under våren med målet att ha den fastställd under året. Behovet är stort!
En kort sammanfattning av syftet med metodbeskrivningen kan sägas vara att:
– Kunna ta fram barriärer med deklarerade egenskaper som kan erbjudas beställare och byggentreprenör att använda i trånga trafikmiljöer där sådana skyddsanordningar idag saknas.
Två exempel på användande av barriärelement på ett sätt som de absolut inte är testade för. Verkliga exempel är tyvärr alltför lätta att finna.