Nu har det gått några veckor efter Tylösandsseminariet 2022 avslutades. Jag har två frågor som jag funderat på sen dess. Det vore kul att höra vad du som var där tog med dig därifrån, kommentera gärna nedan.

Fråga 1

När den nya Generaldirektören Roberto Maiorana intervjuades så betonade han vikten av det personliga ansvaret hos trafikanter som något som behöver förstärkas. Och det är sant, om alla tog ansvar för hur man beter sig och inte överträdde hastighetsgränserna så vore det fantastiskt. Jag tror också att det behövs breda informationsinsatser för att påverka trafikkulturen så att det blir säkrare att ha vägen som arbetsplats.
Problemet är att det inte räcker – inte på långa vägar. Det finns massor av tekniska lösningar som skulle kunna användas – som automatisk hastighetsövervakning, geofencing, dynamiska förvarningssystem med flera – och de skulle kunna göra stor skillnad. Men det fastnar i att det krävs förändringar i föreskrifter, trafikförordningen och arbetsmiljölagar och det tar tid. Speciellt eftersom det inte finns någon övergripande ansvarig som ser helheten.

Det är akut och kan inte vänta

För några dagar sedan var jag på västkusten och deltog i en stor trafikomläggning. Under kvällsarbetet passerade kanske några tusen lastbilar och tre av dem tyckte att de hade rätt att ge mig fingret för att jag sinkade dem. Och strax därefter brakade en lastbil tvärs igenom avspärrningarna. Som tur var blev det inga personskador. Men detta är den risk vi lever med varje dag.
Stressade trafikanter är bara en spegling av samhällsbilden och jag tror att attitydförändring är en viktig fråga. Fast idag, och i morgon, och nästa vecka så står vi där och är utsatta. Jag skulle önska att beslutsfattarna; Generaldirektörer med flera agerar nu. Menar man allvar så är nya tekniska lösningar något som kan göra skillnad, men det behövs ändringar i lagar och föreskrifter, att krav skrivs in i upphandlingar och ett långsiktigt arbete med attitydförändrande kampanjer. Detta arbete kan påbörjas idag. Ju snabbare det startar, desto snabbare blir det klart.

Fråga 2

Den andra intressanta frågan lyftes av Maria Krafft som är Måldirektör Trafiksäkerhet på Trafikverket. Hon pratade om mikromobilitet, och hur det ska bli säkrare för cykel- och gångtrafikanter. Det är i snitt 266 personer som omkommit varje år, de senaste 5 åren – och här kan vi idka en viss självkritik.
När vi utför arbete på gator, trottoarer och cykelbanor så kan små störningar, jag tänker på till exempel grus som blir liggande och vassa kanter på körplåtar och avstängningsmaterial, orsaka allvarliga skador. Vi kan ställa om och använda metoder och material dimensionerade för oskyddade trafikanter istället som för traditionella fordon. Hur kan vi bli bättre och bidra till en bättre mikromobilitet? Behövs det lagar och regelverk – eller kan vi ta vårt ansvar och tänka till?

Det är alltid intressanta dagar på Tylösandsseminariet och jag vill gärna höra vad du tänkt på. Kommentera gärna nedanför.

Vänliga hälsningar
Thomas Wuopio
Ordförande